torsdag 31 december 2015

Årets sista dag 2015

Ja inte har jag nån bra sammanfattning av det gångna året. Drömmer redan om odlings och trädgårdsåret 2016.

fredag 25 december 2015

Kökslandet

Hmm vad ska jag fylla mina odlingsrutor med år 2016 tro? Ruta 2 är redan upptagen av jordgubbar iven egenhändigt byggd jordgubbs trappa.

söndag 13 december 2015

Planering inför 2016


Sitter och kollar igenom anteckningar från odlingsåret 2015 och justetar mina skisser på mina land. Tyvärr fick jag inte sitta här själv utan min pratglade och sprallige son kom upp så koncentationen är skakig.
Ska försöka lägga all kraft på att få upp växthuset 2016.
Tog mig i kragen och grävde upp resten av de små potatisarna i kökslanden.....förfrös nästan tårna på kuppen.

söndag 29 november 2015

Regn och rusk tider

Ligger i sängen nu och lyssnar på blåsten och ösregnet. Skulle visst bli nästintill orkan... Ganska nöjd med dagen då jag äntligen fått vara lite i trädgården. Singelhögen är bortforslad från garageinfarten till baksidan så att snöröjningen ska gå lättare i vinter. Jordhögen efter nerläggningen av rabatten på framsidan är flyttad till en tom kompost. 

2 av tre vattentunnor är tomma. Näckrosen är inflyttad och baljan tömd. Cyklarna är under tak. En tunna med aska är tömd.

torsdag 15 oktober 2015

Ork,tid och lust

Trädgårdstiden är typ lika med noll. Måste ta mig i kragen då jag har två buskar, tulpanlökar, perenner och gräs att plantera.

fredag 18 september 2015

Jordärtskocka

Helianthus tuberosus
Asteraceae

Jordärtskockan är en nära släkting till solrosen. Men är flerårig. Den har knölar med en hög halt av inulin.  Plantan växer varje år till 2-3 meters höjd, har kraftiga stjälkar, smalare blad än solrosen och en något mindre blomkorg. Jordärtskockan är mycket härdig och kan utan vidare odlas upp till zon 7, även om blomman sällan hinner utvecklas hos oss.

Växtplats och jordmån.
Välgödslad, mullhaltig sandjord med ett högt pH 7,0-7,5.

Plantering.
Knölarna sätts tidigt på våren eller på hösten, ungefär 10 cm djupt med ett avstånd på 40-50 cm mellan plantorna och ett radavstånd på minst 70 cm.

Allmän skötsel.
Ogräsbekämpning, vattning vid långvarig torka och kupning för att förhindra missfärgning av knölarna.

Gödsling.
Jordärtskockan kräver mycket näring speciellt sent på sommaren och tidig höst då den växer som bäst.

Skadeinsekter och sjukdomar.
I regel helt problemfri. Men mördarsniglarna gillar att äta bladen.

Skörd.
Så sent som möjligt på hösten, det går även bra att skörda under vintern tills marken fryser.

Näringsinnehåll.
100 g jordärtskocka innehåller 7-75 kcal  (energiinnehållet ökar med lagringstiden), 4 mg C-vitamin, 3,4 mg järn, kalcium och fosfor. Jordärtskockan innehåller dessutom inulin, en sockerart lämplig för diabetiker.

Förvaring.
Jordärtskockorna bör lagras svalt och fuktigt.

Användningssätt.
Soppor, gratänger, stuvningar, grytor, puré, barnmat mm. Smaken på jordärtskockan är något säregen, påminner om svartrot.

Sortval.
Det kommer ofta ut nya sorter, men jordärtskocka säljs i regel inte under sortnamn utan man skiljer bara på sorter med vit eller rött skal. De röda är lite tidigare och har något större knölar.

lördag 12 september 2015

Jordgubbar

Hur man tar hand om jordgubbar

Jord: lucker humusrik/mullrik lerig och fuktig/sur sandjord är det optimala pH 5,5-6,5.

Läge: soligt men inte gassande gärna vandrande sol. Skyddat för hårda vindar och sen frost. Sol och luft måste komma åt bären.

Plantering:
Från juli till september för sommarplantering, från mitten av mars till mitten av maj för vårplantering; tumregel: Ju tidigare man planterar under denna tid, desto kraftigare blir de nya plantorna och desto bättre är förutsättningen för en god skörd. 

Planterings avstånd: 20 – 30 cm i raden, ett radavstånd på 50 – 80 cm; eller med andra ord: 25 jordgubbsplantor kräver cirka 6 m2 planteringsyta. Välj då gärna en rabattbredd på 120 centimeter så att du bekvämt kan nå ungefär 60 centimeter långt in från båda hållen.Var noga med att rensa bort ogräs.  

Gödsling: 
Det är viktigt att gödsla i augusti, eftersom då börjar plantan förbereda nästa års blomanlag. Gödsla vid plantering gärna gödsel med lite kväve (N), t.ex. höns- eller kodgödsel. Jordgubbar är saltkänsliga, ska därför hellre gödslas med organiskt gödsel och inte med mineralgödsel; men tillsätt inte för mycket kväve vilket skulle leda till en kraftig vegetativ tillväxt – och lägre blombildning; gödsla alltid med tonvikten på fosfor och kalium; tillsätt en första giva ca. tre veckor efter planteringen (när revorna börjar bildas), en andra giva i augusti/september (efter skörden, men före knoppbildningen för det kommande året); mylla försiktigt ner 50 – 70 g/m2 organisk bärgödsel i jorden varje gång. 

Skötsel:
Skydda bären mot smutsig jord genom att plantera i högbäddar samt täcka med halm, täckbark, plast för jordgubbar eller väv. Har med gott resultat använt träull. Ta bort sidoskotten regelbundet, så all kraft kan gå till bären (inte från hängande eller klättrande jordgubbar!); trimma den eventuellt efter skörden.
sysslor före september: avlägsna röda, sjuka och torra blad (“den yttre kransen”). Rensa försiktigt bort ogräs så att plantornas ytliga rötter inte störs för mycket.
Ta bort mögliga gubbar och kasta de i soporna. plantan är kvar. Klipp ev. ner plantan i augusti efter alla jordgubbar är skördade. Klipp ner så att bara 10 cm från basen återstår.  Tag bort de sista knopparna på de kontinuerligt bärande sorterna före höstfrosten. 


Vattning: Efter planteringen hela tiden tills plantorna rotat sig; på våren ska de hållas fuktiga från blomknoppsbildningen tills bären bildas; undvik att fukta blad, bär och plantans “hjärta”.

Vinterskydd: Täck med skyddande fiberduk i kallare områden (senast vid risk för kal- och senfrost, speciellt när knoppbildningen börjar på våren).

Tips!
Skörda gubbarna med stjälken, så håller sig smaken längre.
Låt jordgubbarna bli helt röda för den bästa smaken. Om man skördar bären när de är lite gröna blir de visserligen röda på fönsterbänken, men de utvecklar inte smak eller doft.
Gör nya jordgubbsplantor från sidoskotten.   Om du tar skott från dina jordgubbar ska du ta de kraftiga, redan rotade ungplantorna som står närmast skotten hos moderväxten. För ju längre skotten blir, desto svagare utvecklade är nämligen de nya ungplantorna vid omplanteringen. Ungplantorna ska inte planteras för djupt eller för ytligt – “hjärtat” ska sticka upp ovanför jord. När säsongen närmar sig slutet, kan man själv odla nya plantor. Stick ner ett sidoskott i en kruka, men klipp inte av det från huvudplantan. Efter 2-3 veckor har det lilla sidoskottet utvecklat rötter och man kan nu klippa bort sidoskottet.
Ersätt jordgubbsplantorna var 3;e-femte år, när de börjar ge mindre bär.

lördag 5 september 2015

Dagens Bukett

Dagens bukett består av dahlia, rosenflockel och silverax. Dags att kila ut i trädgården en stund. Och förse sig med mer buketter och glädje.

lördag 1 augusti 2015

Dagens bukett

Vita vinbär och växthusprojekt

Gräver ur och planterar om i väntan på lunch! Lite kaffe när jag ändå vilar ryggen. Jag och humlorna.

En trasig korg

En trasig korg blir för mig en återvinning! Växtetiketter :)
Är familjefri idag= trädgårdsdag pojkarna är på Mantorp och kollar på bilar. Här hemma är det lugnt och fridfullt förutom en kraxande skata.

fredag 31 juli 2015

tisdag 28 juli 2015

Inne på tredje semester veckan nu

Har fått gjort mycket i trädgården trots allt regn. Framsidans gamla tvättstugerabatt är numera en uteplats.

Vi samlar vatten i en rund murarbalja och f.d syrénrabatt är numera dahlia rabatt.
Päronträdet är beskuret även toppen ;) .
På baksidan har vi snickrat ett litet trädgårdsskjul åt mina redskap, alldeles strax klart lite lister och målning kvar.

Tyvärr har vi inte prioriterat altan och växthusbyggena. Inte heller att komma iväg nånstans på en semestertripp.

onsdag 15 juli 2015

Heldag i trädgården

Sambon och jag har tömt vedförvaringarna vid jordgubbstrappan och flyttat dessa till planteringshörnan. Där blev det nu ett mysigt krypin. Sen baxade vi ner kärran som vart full med körsbärskubbar OCH fastnade!! Han fick hänga på kärran igen och dra loss sen koppla av så att vi kunde rulla in igen. Nät det var klart så var det bara att börja klyva och fylla på vedförvaringarna igen. Sonen lekte med kompisar som även fick hjälpa mig med att flisa i kompostkvarnen. Har fått röjt gamla grenar och börjat städa upp under studsmattan. Känner mig nöjd med dagen! Dags att åka och handla.

lördag 11 juli 2015

Den tuffa kampen

Mot sniglarna pågår. Nu är snigeleffekt inköpt i storpack och även nematoder som ikväll ska vattnas ut i dom mest ansatta odlingarna  samt i komposterna och andra snigeltäta områden.

söndag 5 juli 2015

Krukor och perenner

Det går att odla i allt! T.o.m i gamla chipspåsar. Jag stoppst ner perenner och ettåringar blandat i krukor och påsar och blir fin fint. Hostan i påsen har stått minst ett år och har klarat vintern fint.

lördag 4 juli 2015

Jordgubbstrappan

Nu är den vattnad. Har fått skydd för bären och blivit innätad.
Har smakat några goda röda bär som skatorna missat. Dom var jättegoda. Tyvärr är vitlöken som jag planterat hos gubbarna populär hos sniglarna.

Planerar

Sitter och uppdaterar mina växtscheman/ritningar. Håller på att gräva upp en del växter i paradlandet.

söndag 21 juni 2015

Färdigrensat och

Nu har jag äntligen fått vara i älskade trädgården och har precis rensat klart det ovala landet på framsidan. Lite svårt då det regnar av och till. Men nu har jag äntligen börjat plantera mina dahlior.
Och nu är det klart!!! Knotten har ätit upp mig.

Rensar i regnet

Precis kommit hem från midsommarfirande nere på Getterön i Varberg.
Ligger och rensar land i småregn när någon vrider på vattnet för fullt, himlen öppnar sig och jag får rusa upp på verandan så jag inte blir dyngsur. Bestämmer mig för att fixa en mugg kaffe och sätter mig ute i skydd för regnet och bloggar lite i stället.

lördag 20 juni 2015

Rabarber


Tidigast i slutet av mars eller början av april kan du skörda de första späda rabarberstjälkarna. Sedan kan du skörda ungefär fram till midsommar (lite senare i norra Sverige), och ev en gång till på sensommaren. Under högsommaren ska plantan lämnas ifred för att återhämta sig. Skörda mycket försiktigt under plantans första år, och ta inte för mycket de nästkommande åren, aldrig mer än en fjärdedel åt gången. Räkna med 2–5 kg rabarber från en etablerad planta, allt beroende på rabarbersort och plantans kondition. Skär av bladen direkt och lägg dem på komposten.
 

Sniglar

Tips på att bli kvitt dom spanska sniglarna emottages gärna. Plockar och lägger i kokande vatten. Använder snigel 🐌 medel. Dom är förtjusta i potatis blasten och i balsaminerna. Ska sprida ved aska där hsr jag tänkt samt samla manuellt och sprida snigelpellets. Tråkigt med alla snigel 🐌 hål i bladen.

söndag 31 maj 2015

Plantera tomater

Gräv ett djupt hål och lägg i ett fiskhuvud eller motsvarande mängd fiskrens. Alt.en näve fiskmjöl. Fördela ett par krossade aspirintabletter i hålet tillsammans med några krossade äggskal samt en näve benmjöl. Lägg i några nävar tomatgödsel. Lägg i lite maskbajs (kompostjord går säkert lika bra). Plocka bort bladen på plantan. Spara ca 4 på toppen och plantera nu plantan så att bladen är precis ovan jord. Vattna plantan med utspätt maskbajs/kompost=kompostte upprepade gånger under tillväxten. Täck jorden med flis etc.så att fukten stannar kvar.

onsdag 27 maj 2015

Sabotage

Idag har vi haft sabotage i odlingarna!
Sonen och en kompis har dragit upp jordgubbs och vitlöks plantor och slängt dom tillsammans med marktäckningen i en av mina vattentunnor. Efter en lååång jobbig dag på jobbet blev detta droppen 💧 som fick bägaren att rinna över idag.

Förra året gick flera ungar hit med byttor hemifrån och plockade mina jordgubbar 🍓 utan lov. Funderar på att spärra av trädgården.

fredag 15 maj 2015

Våran oxelhäck....

.....har fått nya strumpor. Vi har rensat 20 meter häck nu igår. Fullt med kirskål och packat med rötter. Har lagt på en markduk som har 20 års garanti och som vart 20 meter lång. På med täckbark och ack så vackert det blev. Ja visserligen är grönt också vackert men kirs sprider sig så. Funderade en och annan gång på att tillaga den när vi rensade eller att sälja, dom tar upp emot 600kr kilot i affärerna har jag läst.
Före arbetet och.....

Efteråt. Nu återstår att rensa häcken inifrån trädgården. Men allra viktigast var ju att göra fint utanför.

söndag 3 maj 2015

Vårrus

Idag har vi vart ute i trädgården hela dagen. Rensat, grillat, satt potatis samt byggt hinderbana. Som avslutning på en bra dag så har jag hittat min sekatör igen!! Lycka....

söndag 25 januari 2015

Växthustunnel / Polytunnel

Den här tunneln är gjord av armeringsjärn och tilltalar mig mer än dom med enbart ställning.
Nu har vi ju köpt ett nermonterat växthus så det är väl inte aktuellt med en egen tunnel. Men man vet aldrig. Här finns en liten beskrivning hos Lill-Hasta Trädgård .

måndag 12 januari 2015

Hemgjord vitlök och mynta trädgårdsspray


Detta ska jag testa i sommar. Har redan vitlöksspray som står och väntar.
Hemmagjord vitlök-mint trädgårdsspray
("Lånad" från  Keeper of the Home)
  • 2 hela vitlöksklyftor, skalade
  • (3 c. )6-7 dl mynta (blad och stjälkar)
  • 2 msk torkad cayennepeppar 
  • 2 små skvättar diskmedel till varje enhet
  1. Lägg mynta och vitlök i matberedare eller mixer och kör ett par sekunder. 
  2. Häll blandningen i en stor gryta och tillsätt cayennepeppar och tillsätt 2,7 liter vatten.
  3. Koka upp, tag av från värmen, låt stå över natten.
  4. Sila och häll i sprayflaskor, glöm ej två små skvättar diskmedel i varje enhet.
Vid användning:
– skaka väl innan användning
– detta motverkar mestadels skalbaggar, om dom kommer i kontakt med lösningen.
– spraya hela den utsatta plantan även undersidan av bladen – gärna en molnig dag så att plantan inte bränns(kokar) i solen.
– vänta några dagar innan det verkar, då ser du hur effektivt det vart(oftast behövs bara en applikation)

torsdag 1 januari 2015

Bokashi

Har under hösten testat på att göra egen bokashi. Och då menar jag helt hemmagjord. Köpte två vanliga 10 liters hinkar med lock. Sedan har jag gjort strö av tidningspapper med mikroorganismer. Har inte lust att betala massor av pengar för strö som jag kan göra själv. Hittade instruktioner på nätet. Översatte själv så gott det gick och använde sedan Google translate. Tyckte det hela fungerade bra. Tog lite tid att framställa men det var det värt. Fyllde en hink i taget och lät sedan vila mörkt innan dom fick gå i hushållskomposten.

Rötning av ogräs

Då vi försöker använda allt mer än en gång och slänga så lite som möjligt så har jag funderingar på att röta det svårare gräset som T.e.x kirskål, maskrosor etc. Kanske kan man köra torkning först och sedan röta i en tunna eller hink med vatten och avslutningsvis lägga allt i varmkomposten. Som det är nu blir det mycket säckar att köra till återvinningen som istället kan bli till nyttig mull i trädgården.

"Jag försöker så långt det går ta tillvara det som finns gratis i trädgården, gödslar mycket med nässelvatten, bottnar alla planteringsgropar, djupa odlingsbäddar och krukor med blandat ogräsrens och använder alla större blad och blomställningar som inte har fröställningar och levande rötter till marktäckningen i grönsakslandet.
Men trots det så blir det en hel del ogräsrens som går till spillo idag - när planteringsgropar och bäddar är fulla och man står där med en stor hög med blandat blad, gräs, blomställningar med frön, kvickrot med kvarhängande rötter o lite jord o.s.v. Det är ju massor med växtmassa som borde kunna utnyttjas, men hur? Jag vill inte slänga i trädgårdskomposten för att inte få i alltför mycket ogräsfrön och rötter där. Hushållskomposten kommer inte kunna ta hand om alltihop så intensivt som behövs för att frön och rötter ska förstöras. 
Undrar nu om man inte på något sätt kunde röta det hela några veckor, för att förstöra frön och rötter. Om jag lägger alltihop i en tunna och slår på så mycket vatten att det precis täcker, och så får det stå ett tag, vad händer då? Skulle frön och rötter överleva, eller skulle de brytas ner? Tanken på att kunna utnyttja det som i dag är ett problem är verkligen tilltalande - skulle man kunna producera en näringsrik (eller i alla fall mullämnesrik) rötad gegga att lägga i grönsakslandet, eller skulle det bli ogräskatastrof? " SARAB från allt om trädgårds forum.

Tyvärr så verkar SARAB inte så aktiv så jag kan inte fråga henne hur det har gått med rötningen. Själv började jag lite sent med mitt försök så det blev inte så mycket med det. Fortsättning följer i vår. Ska då ta hand om dom svarta påsarna med ogräs i. Sålla/sila, torka kompostera och röta. Ja idag är det nästan vårkänsla då det töar och gräsmattan syns.