Ja du läste rätt, golvet. När jag den jultrötta och deppiga mamman skulle hjälpa till att ta ner disk från övervåningen som sonen samlat på sig så backade jag ner för trappen för att inte snubbla. *suck* och vad gör jag?? Jo jag missar några trappsteg och ramlar baklänges, landar på höft och axel krossar massa porslin och skär upp mig på vänsterarmen. Typiskt att man ska ramla på just den sidan som jag redan har ont i. Så nu haltar jag mig igenom julledigheten redan låg på energi och livslust. Ta inte det sista ordet för allvarligt men jag känner mig deppig och besviken på livet. Kallas väl för att jag är vinter deprimerad?
Att det nu är lite juligt hemma är inte min förtjänst utan den tilldelas grabbarna här hemma. Städat har jag däremot gjort och konstaterat att jag har för mycket prylar och annat liggandes till ingen nytta. Och att jag antagligen aldrig kommer orka städa bort detta. Ännu mer depp. Vi sover i skift, trots att vi är lediga och när ledigheten är till ända så har vi väl äntligen kommit i takt men då är det dags att svänga om igen till ett nytt år i ekorrhjulet. *suck* Vad jag låter negativ men just nu känner jag så. Men jag vet att det går över och att jag kommer känna glädje igen. Räcker att få träffa familj, släkt och vänner. Over and Out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar