Odla Majs

 Blev så sugen på att odla majs då vi var och hälsade på bonusdottern i landvetter. Där hade dom odlat jättefin majs. Jag tycker att majs är vacker i sig grön ståtlig och lång/hög. Sen att man får mat också kan ju bara räknas som en bonus. Just nu har all majs som vi har sått kommit upp här inne. Och här ska den få växa till sig innan en del planteras ut i Glorias Garden och en del i Solstugans Trädgård. :)

Ställ sådden varmt tills den grott och sen under ljus. Fröna gror inte om jorden är kall och blöt. Majs vill ha värme.

I en vanlig pallkrage (standardmått 120×80 cm) är det lagom att plantera 8 till 15 majsplantor. Eftersom majs är vindpollinerad och bildar mycket rötter, får du bäst resultat om du planterar dem tätt i ett fyrkantigt block snarare än på rad. [1, 2, 3]

För att lyckas med majs i pallkrage bör du tänka på följande:

• Dubbel pallkrage rekommenderas: Majs är mycket näringskrävande och har djupa rötter. Stapla gärna två pallkragar på varandra för mer jord och volym.
• Plantering: Sikta på cirka 20–30 cm avstånd mellan varje planta. Genom att tränga ihop upp till 12–15 plantor skapar du ett "block" vilket hjälper vinden att pollinera kolvarna effektivt.
• Skörd: Räkna med cirka 1–2 majskolvar per planta. [1, 2, 3, 4, 5, 6]

Potatisodling i pallkrage och land

 Ja potatisen som jag satte tidigare i våras har haft det kämpigt med frost och kyla men vi får se om den klarar sig. 

Nu är det dags att börja att sätta potatis i den ena av B's pallkragar vi har gjort i ordning. En ska vara med potatis en annan med majs och den sista med sallat och lite annat.

Jag fick 4 st Connect Eko över från Solgläntan som ska sättas i hans ena odling. Ska komplettera med ytterligare potatis av annan sort, men först ska jag fylla på vid Solstugan. Så här har vi gjort i botten på B's pallkragar. Vi har sen fyllt på med jord, hästskit, aska. Sen när vi odlar så toppar vi med grenflis, gräsklipp och perennrester mm.

  

Här är lite info från Sara B./groddapp och Impecta, Farbror Grön och Blomsterlandet samt egna erfarenheter.

I en standardpallkrage (80x120 cm) bör du sätta 6–12 sättpotatisar beroende på sort och vilket utrymme du vill ge dom.  Det ger plantorna tillräckligt med utrymme för att utvecklas ordentligt. Tidiga sorter kan sättas lite tätare, medan sena och mer bredväxande sorter behöver mer plats (cirka 25–30 cm mellanrum). [1, 2, 3]

Tips för odlingen:

• Plantering: Gräv ur ungefär hälften av jorden ur kragen och ställ den åt sidan. Lägg ut potatisarna (gärna förgrodda) och täck med jorden. Det ger dem en bra start..
• Djup: Sätt ner sättpotatisarna cirka 10 cm djupt.
• Volym: Eftersom potatis behöver mycket jord, stapla gärna två pallkragar på varandra för bäst skörd. Här hos Glorias Garden har vi tre kragar då vi börjar bli till åren.
• Skydd: Täck med fiberduk under våren för att skydda mot frost och hjälpa potatisen att växa snabbare.
• Täckodla och kupa: Så håller potatisen fukten bättre. 
  Att kupa (skotta upp jord kring stjälkarna) är svårt i en pallkrage. Farbror Grön & Solgläntan samt Glorias Garden rekommenderar istället att du täckodlar plantorna med organiskt material som löv, ensilage eller gräsklipp. Det hindrar solljus från att nå potatisarna och förhindrar att de blir gröna
• Vatten: Och glöm inte att vattna, inte för mycket och inte för lite. Potatis i lådor torkar ut snabbare. Vattna regelbundet, särskilt under torrperioder, för att få en bra och riksfull skörd. 
• [1, 2, 3, 4]

Gammal kompost

 Idag har jag satt potatis som vart över från förra året. Lååååånga groddar då jag har förgrott dom i godislådor. Även enkla groddar har jag haft i godislådor. Gjorde ett nytt land vid rishäcken där jag satte all potatis. Löv en del ris och två skottkärror med jättegammal kompost som vart fin och smulig. Kantat med trasiga plankor. Har börjat rensa bort ris vid skockorna och fyller på rishäcken. När jag är klar så ska jag en stund till stugan.

Morgonlarm

 Bestod av att hacke hackspett satt på vår antenn på taket och hackar så att det skorrar i hela huset.

Väl upp åt vi en lätt frukost och gav oss iväg på äventyr till strax utanför Alingsås. Joeś BBQ där vi stod i kö i ca 1 timme men det var värt väntan. Blev säkert några som blev utan mat för det fanns bara 40 portioner. Tyvärr gjorde dom nog fel på våran mat vi tog en av varje sort men fick antagligen samma bricka och det enda som skilde sig åt var våran side order.

Begravning

 Idag var det urn-sättning av sonens farfar min älskade sambos far. Ena tösen och hennes sambo följde med oss dit. På vägen dit så såg vi hur mycket träd som gått hädan i stormen Dave. (precis som mitt "nya" tunnelväxthus) Det var en kort cermoni vid urnlunden och det var ett fint avslut. Begravningsförrättaren läste en fin text om en man som satt vid bryggan och tog en båt bort mot horisonten och försvann. Och familjen som stod och tittade efter honom sa nu ser vi inte honom mer.  Men på andra sidan vart det tvärtom där stod dom på stranden och sa, se där kommer han. Han är borta för synen och för känseln men finns där ändå i våra tankar och sinnen.

När den korta cermonin var slut så åkte vi till farmor på lunch och hämtade upp ved som vi sågade upp i somras eller om det var två somrar sedan. Farmor fick lite glädjande nyheter också så här i sorgen. 

Sambon fick en överraskning, farmor hade bakat en tårta för att fira i förskott (han fyller 60 i maj).

Vi fikade och sen bar det av hemåt igen. Men först packa in veden och gräva upp lite växter till dottern. Och nu är vi äntligen hemma igen. Imorron är det lovskola för sonen.

 Farmor fina blåsippor.

Tur att jag tog ledigt imorron då att jag kan vila upp mig lite, om jag kan då det ilar i örat och gör ont i örat och ömmar i skinnet på kinden och huvudet (tandvärk eller öroninflamation) eller så blir det stugan för mig.

Mila 1 år

 Idag har vi pratat med Mila, hon fyller 1 år och det känns sorgligt att hon är så långt bort när vi bara vill ha henne här och krama och pussa denna fina lilla tös, men vi får vara glada att det är så lätt att se varandra ändå via messenger. 

Idag har vi varit och handlat blommor så att jag har kunnat göra handbuketter till oss som ska med på Farfars jordfästning/urnsättning.

Fortsättning frösådder

 Mina planer var när jag får lite energi att så detta;

1. Uffes Paprika (från kollegan)"energin kom på söndagen"
2. Eget skördat Paprika frö "likaså dessa såddes idag"
   Båda såddes i godislådor i vanlig jord toppad med såjord, står just nu på värme i acctanksskåpet. Får inte glömmas av!!!
3. Har sått 12 st Malabar frön idag också
4. Har även fått ner 11 potatisar från förra sättan, i godislådor samt en låda med alla långa groddar jag klippte av från nr.3 

Som alla andra år sista tiden så dyker dom förbaskade sorgmyggen upp "I hate them", inte så kul när man lagt ner tid och omsorg och slösat el för att ha ljus till dom och så kommer dessa förbaskade djur och lägger ägg och käkar upp mina plantor. "Grrr". Har nu lagt toa och hushållspapper över hålen i lådorna samt satt i gula stickers med klet på, hoppas att det hjälper.

Idag ska sambon klippas, ved ska bäras in här hemma. 7 lådor till ska sonen och jag ta in. Vi har tömt släpkärran och ställt ut alla utemöbler.

Igår var vi i stugan och fixade lite med elen. Ska dit en annan dag för att dammsuga och röja lite. Ska försöka komma ihåg att ta med mig iallafall en tunna med aska dit ut, som först ska sållas så att kol och aska separeras. Även dunken med guldvatten ska med.

 

Jag har tagit hand om en del ris från lite perenner och från jordärtskockorna som jag tänker gräva upp nån dag framöver. Riset har jag gjort en häck av vid vattentunnorna vid komposten. Till slut kommer den blåa vattentunnan inte att synas. Och när hösten kommer igen så får allt ris åka ner i komposten och så börjar vi om igen nästa år. 

Här utmed ris-häcken ska jag göra ett nytt land.

I det nya landet vid ris-häcken ska jag så sommarblommor som lyser upp i det bruna. 

Rishäckar, även kallade risstaket eller risvallar, är enkelt gjorda konstruktioner av kvistar, grenar och sly som har använts länge som naturliga stängsel och vindskydd. De utgör också livsmiljöer för smådjur som söker skydd samt för olika nedbrytare såsom svampar och insekter. Jag lägger även ogräs emellan lagren som får torka där i väntan på kompostering.
Eftersom man staplar en rishäck på höjden tar den mindre plats än en rishög eller grenkompost i trädgården. Den kan användas som vindskydd för till exempel odlingar, känsliga växter eller för uteplatsen samt för att dölja fula konstruktioner.
I stället för att elda upp riset låter du det brytas ner. Efter hand kan du antingen flytta den nedbrutna mullen till dina rabatter eller till odlingslandet, eller plantera växter där du haft rishäcken. Är den inte helt nedbruten så kan du stoppa den i komposten.

Hur gör man då en rishäck?

1. Börja med att samla kvistar och grenar – till exempel från beskärning av träd och buskar. Jag använder mig även av torkat ogräs och torkat gräs samt gamla perenn-delar.
2. Stöd: Sätt parvis ner träpålar eller grenar i marken med 1–1,5 meters mellanrum. De ska bilda stöd för häcken.
3. Fyllning: Mellan stolparna packar du riset tätt. Varva grövre grenar med finare kvistar för stabilitet.
4. Tryck ihop: Trampa eller tryck ihop riset med jämna mellanrum så att häcken blir tät.
5. Underhåll: Lägg på nytt ris efter behov. En välskött rishäck kan hålla i många år.

Varför är rishäckar viktiga för biologisk mångfald?

Rishäckar skapar skyddade livsmiljöer för en mängd olika arter. Här är några exempel:
Skydd och boplatser: Smådjur som till exempel grodor och igelkottar hittar skydd från rovdjur samt från väder och vind. Djuren kan också övervintra i rishäcken. Men det gäller i så fall att göra den tillräckligt bred. 
Övervintringsplats för insekter: Många insekter, som fjärilar, bin och nyckelpigor, kan använda rishäcken som vinterbo eller gömställe. Min som jag gjort idag är för smal för detta så det blir nog mest fåglar och insekter som kommer att leva i min häck.
Biologisk mångfald: Genom att samla riset skapas miljöer som särskilt gynnar arter som behöver död ved, någonting vi idag har brist på i våra skogar.
Biologisk spridningskorridor: I odlingslandskap eller trädgårdar kan rishäckar fungera som "gröna korridorer" där djur och insekter kan sprida sig mellan olika områden.

Till skillnad från konventionella stängsel kräver en rishäck inga inköpta material, den är biologiskt nedbrytbar och återanvänder något som annars kanske skulle eldas upp. Det gör den till ett miljövänligt och resurssnålt alternativ. Med enkla medel kan du alltså skapa något som både gynnar miljön och ger din trädgård en levande inramning.

Källor: Naturskyddsföreningen och egna erfarenheter.