Mina planer var när jag får lite energi att så detta;
Uffes Paprika(från kollegan)"energin kom på söndagen"Eget skördat Paprika frö"likaså dessa såddes idag"
Båda såddes i godislådor i vanlig jord toppad med såjord, står just nu på värme i acctanksskåpet. Får inte glömmas av!!!- Har sått 12 st
Malabarfrön idag också - Har även fått ner 11 potatisar från förra sättan, i godislådor samt en låda med alla långa groddar jag klippte av från nr.3
Som alla andra år sista tiden så dyker dom förbaskade sorgmyggen upp "I hate them", inte så kul när man lagt ner tid och omsorg och slösat el för att ha ljus till dom och så kommer dessa förbaskade djur och lägger ägg och käkar upp mina plantor. "Grrr". Har nu lagt toa och hushållspapper över hålen i lådorna samt satt i gula stickers med klet på, hoppas att det hjälper.
Idag ska sambon klippas, ved ska bäras in här hemma. 7 lådor till ska sonen och jag ta in. Vi har tömt släpkärran och ställt ut alla utemöbler.
Igår var vi i stugan och fixade lite med elen. Ska dit en annan dag för att dammsuga och röja lite. Ska försöka komma ihåg att ta med mig iallafall en tunna med aska dit ut, som först ska sållas så att kol och aska separeras. Även dunken med guldvatten ska med.
Jag har tagit hand om en del ris från lite perenner och från jordärtskockorna som jag tänker gräva upp nån dag framöver. Riset har jag gjort en häck av vid vattentunnorna vid komposten. Till slut kommer den blåa vattentunnan inte att synas. Och när hösten kommer igen så får allt ris åka ner i komposten och så börjar vi om igen nästa år.
 |
| Här utmed ris-häcken ska jag göra ett nytt land. |
I det nya landet vid ris-häcken ska jag så sommarblommor som lyser upp i det bruna.
Rishäckar, även kallade risstaket eller risvallar, är enkelt gjorda konstruktioner av kvistar, grenar och sly som har använts länge som naturliga stängsel och vindskydd. De utgör också livsmiljöer för smådjur som söker skydd samt för olika nedbrytare såsom svampar och insekter. Jag lägger även ogräs emellan lagren som får torka där i väntan på kompostering.
Eftersom man staplar en rishäck på höjden tar den mindre plats än en rishög eller grenkompost i trädgården. Den kan användas som vindskydd för till exempel odlingar, känsliga växter eller för uteplatsen samt för att dölja fula konstruktioner.
I stället för att elda upp riset låter du det brytas ner. Efter hand kan du antingen flytta den nedbrutna mullen till dina rabatter eller till odlingslandet, eller plantera växter där du haft rishäcken. Är den inte helt nedbruten så kan du stoppa den i komposten.
Hur gör man då en rishäck?
- Börja med att samla kvistar och grenar – till exempel från beskärning av träd och buskar. Jag använder mig även av torkat ogräs och torkat gräs samt gamla perenn-delar.
- Stöd: Sätt parvis ner träpålar eller grenar i marken med 1–1,5 meters mellanrum. De ska bilda stöd för häcken.
- Fyllning: Mellan stolparna packar du riset tätt. Varva grövre grenar med finare kvistar för stabilitet.
- Tryck ihop: Trampa eller tryck ihop riset med jämna mellanrum så att häcken blir tät.
- Underhåll: Lägg på nytt ris efter behov. En välskött rishäck kan hålla i många år.
Varför är rishäckar viktiga för biologisk mångfald?
Rishäckar skapar skyddade livsmiljöer för en mängd olika arter. Här är några exempel:
Skydd och boplatser: Smådjur som till exempel grodor och igelkottar hittar skydd från rovdjur samt från väder och vind. Djuren kan också övervintra i rishäcken. Men det gäller i så fall att göra den tillräckligt bred.
Övervintringsplats för insekter: Många insekter, som fjärilar, bin och nyckelpigor, kan använda rishäcken som vinterbo eller gömställe. Min som jag gjort idag är för smal för detta så det blir nog mest fåglar och insekter som kommer att leva i min häck.
Biologisk mångfald: Genom att samla riset skapas miljöer som särskilt gynnar arter som behöver död ved, någonting vi idag har brist på i våra skogar.
Biologisk spridningskorridor: I odlingslandskap eller trädgårdar kan rishäckar fungera som "gröna korridorer" där djur och insekter kan sprida sig mellan olika områden.
Till skillnad från konventionella stängsel kräver en rishäck inga inköpta material, den är biologiskt nedbrytbar och återanvänder något som annars kanske skulle eldas upp. Det gör den till ett miljövänligt och resurssnålt alternativ. Med enkla medel kan du alltså skapa något som både gynnar miljön och ger din trädgård en levande inramning.
Källor: Naturskyddsföreningen och egna erfarenheter.
