Vedaska

• Aska innehåller många gödningsämnen och särskilt har det stora innehållet av kalium intresse för alternativodlare som annars kan ha rätt svårt att förse jorden med tillräckliga mängder av detta viktiga näringsämne. Det kan även finnas andra ämnen som kadmium och andra tungmetaller (små mängder). Så därför är det bäst att strö askan på gräsmattor och runt vedartade buskar och träd

På gräsmattor kan man strö ut ett fint tunt puder med aska och en allmän rekommendation kan vara att strö eller mylla ner högst ett kilo aska per kvadratmeter och år.

En ren träaska innehåller många nyttiga näringsämnen. Den är ofta rik på kalium och kalcium och innehåller dessutom forsfor och spårämnen som är viktiga för växterna. Aska är också bra för gräsmattan och kan hjälpa till att reducera mossa i och med dess pH-höjande effekt. Mindre mängder aska kan även blandas ner i komposten. Bitar av förkolnad ved kan gärna följa med askan i jorden men den bryts inte ned, men kan ändå vara positiv för odlingen genom att den binder fukt och hjälper växternas förmåga att via fotosyntes omvandla luftens koldioxid till den form av kol rotsystemet kan ta upp.

Aska har också en pH-höjande effekt och bör därför inte ges till surjordsväxter som tex. rhododendron, potatis och hallon. Däremot ger aska ett utmärkt näringstillskott till fruktträd och bärbuskar och kan gärna användas till rosor och i rabatter av olika slag. Vedaska innehåller däremot inget kväve och passar därför bra att blanda med tex. hönsgödsel som är rikt på kväve men har lågt kaliumvärde.

Sammansättningen är beroende av utgångsmaterialet och består oftast av fosfater, karbonater, klorider, silikater och sulfater av kalcium, magnesium, kalium och natrium. Framför allt innehåller den mycket kalium - ca 5-9 procent - och även mycket kalk. Kalium behöver alla växter, men särskilt de som har styva stjälkar, eller är vedartade. Mycket vanligt är att gödsla bärbuskar direkt med aska, men också fruktträd och även skogsträd mår bra av att få tillbaka de mineraler som fanns i veden.

Man kan även med fördel blanda in aska i kompost. Mängdrekommendationerna varierar, men ca 3 till 5kg aska per m3 trädgårdskompost väl utblandat kan vara rimligt. I komposten har askan, förutom att den tillför kalium och andra mineraler, också liknande effekt som kalkning, dvs den höjer pH-värdet. Gödselkomposter ska ej tillsättas aska eller kalk, eftersom de har tillräckligt högt pH ändå. Blir pH-värdet för högt blir det större näringsförluster i form av ammoniak som avges.

Man ska vara försiktig, och inte övergödsla med aska då den innehåller lättlösliga ämnen, och överskott av ett ämne kan ge obalanser så att bristsymptom på andra ämnen uppträder. Så har t ex kalium och magnesium ett balansförhållande till varandra. För mycket kalium ger då magnesiumbrist, som visar sig som ljusa partier på bladen mellan nerverna. Bladet får svårt att bilda klorofyll. Till krukväxter - särskilt de vedartade - kan man ta en "nypa" aska och blanda in i jorden när man planterar om. Källa: Vedaska